Analys av den ekonomiska bärkraften för energieffektiva byggnader
I den här artikeln avser vi att sammanfatta slutsatserna från denna intressanta tekniska studie utförd av Ecofys för Sustainable Construction Working Group of Fundación Entorno-BCSD Spain. I den genomförs en dynamisk simulering av energibeteendet hos flera byggnader för bostäder och tertiär användning i olika scenarier samt en ekonomisk genomförbarhetsstudie av de olika föreslagna förbättringslösningarna.
Studiens syfte och omfattning:
Två typer av byggnader analyseras, en för flerbostadshus med 3 våningar och en annan för tertiär användning av kontor med 14 våningar, i två olika byggnadsperioder (byggnader som regleras av grundstandarden NBE-CTE-79 och i ett andra fall av den tekniska koden CTE-06), och i tre olika klimatzoner Madrid (D3), Barcelona (C2) och Santander (C1), det totala antalet är 2x2x3 = 12 olika scenarier.
För vart och ett av scenarierna föreslår studien tillämpning av en serie förbättringsåtgärder som syftar till att erhålla byggnader med hög energiklassning, alltid med utgångspunkt från de hypoteser eller situationer som kan antas och naturligtvis tekniskt och ekonomiskt genomförbara i var och en av dem situationerna. Dessa förbättringar är grupperade i tre grupper: å ena sidan ingår passiva lösningar som syftar till att minska energibehovet (steg 1), å andra sidan de lösningar som involverar tillämpning av förnybar energi (steg 2) och slutligen införande av värmeutrustning, energieffektiv kylning och/eller belysning (steg 3). Dessa tre steg utgör det förslag som studien kallar energitriaden. På detta sätt studeras två fall eller energikoncept, fallet CE 1 som endast inkluderar åtgärderna i steg 1 (minska efterfrågan), och fallet CE 2 som inkluderar åtgärderna i steg 1, 2 och 3 (reducera + förnybart + effektivitet).
[vision_divider style = »hr-prickad»]
Befintliga flerbostadshus.FALL 1:
Föreslagna förbättringsåtgärder för befintliga flerbostadshus:
[vision_divider style = »hr-prickad»]
FALL CE 1:
Förbättring av värmeisoleringen av fasader (9 -10 cm.)
Förbättring av värmeisoleringen av tak (12 cm).
Byte av fönster (Ny: ram U = 2,2 med dubbelglas)
[vision_divider style = »hr-prickad»]
FALL CE 2:
Termisk solenergi som täcker 60 % av solenergibidraget.
Byte av befintlig individuell panna för varmvatten och värme genom:
VV: Individuell gasvärmare.
VÄRME: Högeffektiv värmepump (COP = 3,2).
[vision_divider style = »hr-prickad»]
Erhållna resultat: Energibesparingar (diagram 1) och CO2-minskningar (diagram 2)
Nytt flerfamiljshus.FALL 2:
Förslag till förbättringsåtgärder för nya flerfamiljsbostäder:
FALL CE 1:
Förbättring av värmeisoleringen av fasader (5-6 cm) jämfört med den som bestämts av CTE.
Förbättring av värmeisoleringen av tak (4 cm) jämfört med den som bestämts av CTE.
Byte av fönster (Ny: ram U = 2,2 med dubbelglas)
FALL CE 2:
Termisk solenergi som täcker 60 % av solenergibidraget.
Referensfall med individuell gaskombipanna och individuell luftkonditionering (EER = 3), föreslås att ersättas med:
VV och VÄRME: Centraliserad biomassapanna.
KYLNING: Högeffektiv centralvärmepump (EER = 4).
Spridning av kyla och värme genom golvvärme.
Erhållna resultat: Energibesparingar (diagram 1) och CO2-minskningar (diagram 2)
Befintliga kontorsbyggnader. FALL 3:
Föreslagna förbättringsåtgärder i befintliga kontorsbyggnader:
FALL CE 1:
Förbättring av värmeisolering av fasader (9-10 cm). Ursprungligt tillstånd utan isolering.
Förbättring av värmeisoleringen av tak (12 cm). Ursprungligt tillstånd utan isolering.
Byte av fönster (Ny, ram U = 5,7 med dubbelglas (U = 1,4 och g = 0,42) med lågemissionsbeläggning,
initialtillstånd (båge U = 5,7 och dubbelglas (U = 2,7 och g = 0,76).
Förbättring med automatiskt ventilationssystem nattetid.
FALL CE 2:
FÖRNYBAR:
Fotovoltaisk solenergi på taket.
LUFTKONDITIONERING:
Byte av den befintliga centraliserade gaspanna och luft-vattenkylanläggningen med:
Centraliserad biomassapanna och effektivare luft-vattenkylanläggning.
Erhållna resultat: Energibesparingar (diagram 1) och CO2-minskningar (diagram 2)
Nya kontorsbyggnader. FALL 4:
Föreslagna förbättringsåtgärder i nya kontorsbyggnader:
FALL CE 1:
Förbättring av värmeisoleringen av fasader (5-6 cm) jämfört med den som bestämts av CTE.
Förbättring av värmeisoleringen av tak (4 cm) jämfört med den som bestämts av CTE.
Byte av fönster (Ny, ram U = 2,2 med dubbelglas (U = 1,4 och g = 0,42),
initialtillstånd med håltransmittansvärde bestämt av CTE.
Förbättrad genom att öka effektiviteten hos RITE i värmeåtervinningssystemet (44-85%).
FALL CE 2:
FÖRNYBAR:
Fotovoltaisk solenergi på taket.
LUFTKONDITIONERING:
Byte av den befintliga centraliserade gaspanna och luft-vattenkylanläggningen med:
Centraliserad gaspanna med bergvärmepump och strålande golv (varm och kall).
BELYSNING:
Belysningsregleringssystem.
Byte av T8 lysrörsarmaturer mot T5.
Erhållna resultat: Energibesparingar (diagram 1) och CO2-minskningar (diagram 2)
Studiens mest relevanta slutsatser:
EXISTERANDE FLERFAMILJIGHUS: Stora energibesparingar kan uppnås, mellan 72 % och 78 %, så att de förbättringsåtgärder som bidrar mest till detta mål är värmeisolering av fasad och tak och byte av fönster tillsammans med implementering av solvärmeenergi. vilket, som framgår av dokumentet, är den åtgärd som ger de största minskningarna.
NYTT FLERFAMILJIGHUS: I detta fall pendlar energibesparingar mellan 24-39% av husets totala energif.webpörbrukning, återigen är värmeisoleringen av fasader och tak tillsammans med förbättring av fönstren de åtgärder som bidrar mest. Det uppnåbara scenariot skulle dock leda oss till en byggnad med den högsta energiklassificeringen i alla analyserade klimatzoner, så att betydande minskningar av utsläppen uppnås, på mellan 78-97 %, vilket skulle uppnås genom att inkludera en pannabiomassa för VV och värme.
BEFINTLIG KONTORSBYGGNAD: Besparingar på mellan 62 % och 64 % i energif.webpörbrukningen kan uppnås, så att de förbättringsåtgärder som bidrar mest till detta mål är värmeisolering av fasad och tak samt byte av fönster samt förbättring av systemet. av luftkonditionering. Minskningen av utsläppen når mellan 64-67 %, där biomassapannan är den åtgärd som bidrar mest. Den sålunda rehabiliterade byggnaden kan uppnå energiklass B.
NYTT KONTORSBYGGNAD: Omfattningen av förbättringar av energif.webpörbrukningen sträcker sig mellan 57 % och 63 %, så att de förbättringsåtgärder som bidrar mest är värmeisolering av fasad och tak och byte av fönster samt ökning av effektiviteten i värmesystemet återvinning, reglering av belysningen och förbättring av luftkonditioneringssystemet. Utsläppen kan minskas med mellan 52-55 %, den viktigaste åtgärden är användningen av ett geotermiskt utbytessystem eftersom det genererar en stor ökning av luftkonditioneringssystemets totala effektivitet. Den nybyggda kontorsbyggnaden med dessa kriterier skulle kunna uppnå energiklass B.
Med avseende på ekonomisk genomförbarhetsstudie, presenterar mycket intressanta slutsatser och reflektioner, som sammanfattas i följande tabell:
Artikel utarbetad av Jose Luis Morote Salmeron (Technical Architect - Energy Manager - Google plus Profile) Tillgång till deras hemsida HÄR, i samarbete medOVACEN.
