Energibehovsanalys i öppningar eller fönster

Hjälp utvecklingen av webbplatsen och dela artikeln med vänner!

Studie av energibehov i öppningar och fönster samt påverkan på värmeskalet.

En av nyckelpunkterna i en byggnads eller fastighets klimatskal och som på ett avgörande sätt påverkar energibehov är hålen eller fönstren. Dessa är gjorda av träslöjd och glas.

I första hand måste vi analysera och förstå hur klyftans sammansättning kan påverka energibehovet.Jag ska försöka göra en rundtur mellan alla begrepp som definierar dem (med hänvisning till energiefterfrågan).

Detta kommer att få vår kunskap att nå en acceptabel beslutsnivå, enligt det föreslagna objektet; Med andra ord kommer vi att hjälpa till att minska CO2-utsläppen, eftersom vi kommer att behöva mindre icke-förnybar energi för att uppnå teoretisk komfort i våra byggnaders utrymmen.

Med denna utgångspunkt kommer vi att sträva efter att sammansättningen av våra hål är sådan att på sommaren inte mycket värme kommer in genom dem i våra utrymmen och att värmen från värmesystemen på vintern inte kommer ut till utsidan. Vi kommer att komma ihåg att det inte är en lätt uppgif.webpt att fatta ett rationellt beslut i denna fråga, eftersom faktorer som direkt eller indirekt påverkar värmeöverföringen ingriper i denna analys:

1. Storlek och yta
2. Klimatet på platsen
3. Solorientering av fasaderna
4. Skuggningsanordningar
5. Byggnadens destination och användningssätt
6. Etc.

Hur kan värme överföras eller ledas in i en byggnads utrymmen?

Med utgångspunkt från det faktum att alla kroppar interagerar med miljön och behöver en balans; Vi bekräftar att processen för värmeöverföring det sker alltid från ett varmare utrymme eller kropp till ett mindre varmt.

Utsidan kommer alltid att ha en annan temperatur än insidan av våra byggnader; värmen kommer att överföras från det varmaste utrymmet till det mindre varma genom elementen som utgör våra fönster. Denna form av värmeöverföring kallaskörning.

När solens strålar träffar våra fönster direkt kommer en del av värmen att överföras till byggnadens inre. Denna form av värmeöverföring kallasstrålning. Luften kan också överföra värme till det inre eller yttre av våra byggnader, vilket kallar denna form förkonvektion.

När vi är tydliga med begreppen som beskrivs kan vi definieratermisk transmission eller transmittans (U), som mängden värme som utbyts mellan inre-exteriör i tidsenheten, antingen genom ledning, strålning eller konvention, när det finns en skillnad i temperatur mellan de yttre och inre ytorna.

Ju lägre värmegenomsläpplighet är, desto lägre energiöverföring mellan båda ytorna, och därför desto bättre isoleringsförmåga kommer hålet eller fönstret att ha.W/m²K (mängd värme per timme, uttryckt i watt, överförd genom en yta på 1 m2 för varje grad kelvin av skillnad mellan interiör-exteriör).

Värme överförs inte på samma sätt genom glas som genom plast. Glas leder värme snabbare än plast. Vi kan också säga att glas ger mindre motstånd mot värmeöverföring än plast.

Detta faktum säger oss att det finns en inneboende egenskap hos materialen. Detta är känt somvärmeledningskoefficient (λ). Varje material, beroende på dess sammansättning, har en koefficient som kännetecknar det, överför eller motstår mer eller mindre värme.

Det mäts iW/mK(Mängd värme, uttryckt i watt, som passerar genom enhetsarean för ett materialprov, med oändlig utsträckning, plana parallella ytor och enhetstjocklek, när en temperaturskillnad som är lika med en etableras mellan deras ytor).

Energibehov i solfaktorn och absorptionsförmåga.

Solen överför energi till utsidan genom en uppsättning elektromagnetisk strålning eller vågor som kallas solstrålning. Dessa elektromagnetiska vågor eller strålning kan yttra sig på olika sätt, såsom strålningsvärme, synligt ljus, röntgenstrålar eller gammastrålar.

I uppsättningen av dessa strålningar eller energier som sänds ut av solen, finns det en grupp som det mänskliga ögat kan uppfatta och en annan grupp som inte kan fånga. Det är känt som det synliga respektive osynliga spektrumet. Inom det synliga spektrumet har vi synligt ljus.

I det osynliga spektrumet har vi det osynliga ljuset, som skiljer sig i två grupper; infraröda strålar (infraröda strålar, tv-signaler, radiosignaler, mikrovågor, termisk strålning) och ultravioletta strålar (ultravioletta strålar, röntgenstrålar, gammastrålar). Färgen på föremål beror på vad som händer när ljus (en del av solstrålningen som kan uppfattas av det mänskliga ögat och tolkas av hjärnan i olika färger) faller på det.

Material absorberar vissa färger och reflekterar andra. Färgerna vi ser är de reflekterade färgerna.

Vi lägger till som exempel ett grönt blad, det absorberar alla färger utom grönt, som reflekteras, fångas av det mänskliga ögat och tolkas av hjärnan i den färgen. Svarta material absorberar alla färger och reflekterar ingen (ingen färg). Däremot reflekterar vita material alla färger.

Följaktligen kan vi säga att material absorberar och avger energi. (Vi kan se mer av färgen från den här artikeln)

• Absorptivitet

Det är egenskapen hos ett material som bestämmer mängden infallande strålning det kan absorbera. Dess värde ligger inom intervallet 0<α<1><α<100% un="" cuerpo="" negro="" absorbe="" toda="" la="" radiación="" incidente="" sobre="" él,="" es="" un="" absorbente="" perfecto="" (α="1" ó="">

• Solfaktor.

Förhållandet mellan den totala energin som kommer in i ett rum genom en inglasning och den solenergi som påverkar nämnda inglasning. Denna totala energi är summan av solenergin som kommer in genom direkt överföring och den som ges av glaset till det inre av lokalen som en konsekvens av dess energiupptagning.

Ett glas som har en solfaktor på 40 % betyder alltså att endast 40 % av solenergin får passera igenom. Därför, ju lägre procentandel solfaktor för ett glas, desto större skydd ger det mot solenergi.

Ett värmeöverföringsmedium kan vara luft som vi såg tidigare, därför skulle ett viktigt koncept att överväga vara snickeriets permeabilitet för detta överföringsmedium. Vi definierarluftgenomsläpplighet, som mängden luft som passerar genom ett stängt fönster. Det mäts i m3/h.

Om vi tittar på tabellen, för att ett fönster ska klassas som klass 4, får det inte ha en infiltration större än 3m³/ h (per kvadratmeter yta) och 0,75 m³/ h (per linjär meter led).

Nu har vi tillräckligt med kunskap för att kunna tolka de data som kännetecknar sammansättningen av våra hål, och för att kunna bestämma vilket av de befintliga systemen vi behöver för att förbättra energibehovet i våra byggnader.

För att avsluta och sammanfattningsvis säga attfönsterram Den representerar mellan 25 % och 35 % av fönsterytan och dess huvudsakliga egenskap är termisk transmittans.

De vanligaste materialen är metalliskt, metalliskt med termiskt brott, trä, PVC och blandat (trä-aluminium, polyuretan med metallisk kärna, metalliskt med termiskt brott fyllt med isolerskum, etc.).

På samma sätt att säga att glasär det viktigaste inslaget i kompositionen, om vi tittar på ytan som upptas av dessa. Vi kan klassificera det i:

1. Monolitisk eller enkelFormad av ett enda glas eller av två eller flera glas sammanfogade över hela dess yta (kallas laminärt). Vi kan hitta det färglöst, färgat, tryckt och säkerhet.
2. Låg emissionsförmåga. De är monolitiska glas, på vilka ett mycket tunt lager av metalloxid har avsatts, vilket minskar värmeöverföringen genom strålning (det minskar solstrålningens inträde, vilket förbättrar isoleringen under sommarsäsongen).
3. Dubbelglas. Set med två eller flera monolitiska glas separerade från varandra av en eller flera luftkammare, hermetiskt stängda. Denna typ av glas begränsar värmeutbytet genom konvektion och ledning. Om vi även inkorporerar lågemissionsglas förbättras isoleringsförmågan.

-
Artikel utarbetad av Gustavo A. Fdez. Bermejo (Teknisk arkitekt och energirådgivare) Tillgång till dess webbplats… http://gustavoafernandezbermejo.blogspot.com.es/. OVACEN Samarbetspartner